Jag måste skriva av mig hata mej älska mig upp till er men jag måste bara skriva.

Jag tycker allt jobbigt just nu enda som får mej flyta min familj varför är det så ?

Jag har varit deppig och haft ångest en tid vissa av er vet detta men vissa vet det inte.

Men har medicin för det och kännde endå att allt var på sin topp men ack jag bedrog mig.

Har sen v 32 haft lite ont i kroppen trodde först det säkert bara för jag varit aktiv lite mer än jag kanske borde körde ju en del bil var på sem.

Men smärtan hölt i sig och kännde att den blev värre och inte bättre så tog mig till min läkare prata med henne men hon hade inga svar utan sjukskrev mig 100 % sen medicin tog prover men dom prover visa inget medicinen tog lite så det känndes som i början kännde kanske bara att jag skulle kunna få jobba igen då jag vill jobba tro inget annat värsta jag vet vara hemma vill jobba.

Men smärtan försvann inte och den var jobbig kännde av mycket i mina leder knä och fotled mest på min högra sida kännde att vad kan detta vara.

Hade ju smärta i båda benen och hela vägen upp i ryggen men kände kan inte gå vänta så jag kontakta min vårdcentral igen.

Men hon hade ingen aning om vad det kan vara hon vet ej vart hon ska leta heller men efter som jag påtala smärta i knäleder och fotleder att det knakar som smärta.

Hon skrev ut medicin till natten sa ska ta dom jag fick innan på morgon och dom andra på natten. Men jag inte så glad över den medicinen jag fått känns som ta den sen allt bra, Jag har truten med mej ofta men när det gäller min hälsa så tystnar jag.

Vill ej vara till någon last.

Men hon sa gå på dropp in på röntgen så skickat jag remiss till dom ang ditt knä men jag sa även ont i fotleden okej...Men fanns bara en remiss på knä så fick ta det jobbigt att sitta vänta min kropp hade jag ont i men jag bet samman och kämpa.

Nu väntar jag på svar på röntgen men hon tog även prover på annat som jag oxså går väntar på.

Men sen 3 dagar tillbaka har min smärta ökat men då inte i benen nu sitter det i mina armar och händer jobbigt för mig att skriva det värker men jag vill få ut min ångest min frustration allt ..kan inte vara den som tyst biter samman försöker vara något jag är.

Det med armarna jobbigt känner mig svullen om händerna fingrar och armbågar knakar när jag använder dom skulle vara duktig att hänga lite tvätt men kunde ej lyfta tvätten fick panik och kämpa med att hänga den kännde hur mina händer blev tjocka och smärtade bara dunka och kännde jag tappa kraften i dom, kom några tårar av frustration.

Jag orkar inte ha det så här hatar mitt liv just nu känner att jag elak mot alla känner att min man blir lidande mina barn känner att jag inte klarar det.

Värsta är ingen kan se på mig hur jag mår vill ej vissa det känns som alla tycker jag myglar som jag ljuger mm Men jag gör inte det värsta av allt önskar ingen ha det så här.

I går skrev jag fast jag hade så ont ett brev till min läkare om hur jag börjat må med händer och mina armar sen skrev att kan jag inte få sjuksgymnastik mm se om hon läser det fick ju ringa VC i dag min sjukskrivning går ut i morgon den jag prata med frågasatte hur jag mådde mm sen så lämna hon min läkare inf hörde att hon var stressad och att hon inte fått mitt brev jag skicka troligen fick hon det i dag.

Men jag skicka ett brev till landskrona en del som inte men jag väntar för att komma dit men jag vet ej om det blir operation ( för viktminskning) gjorde en förfrågan just nu när jag skriver det kom posten och jag kände skulle ta en paus sr ett brev från landskrona jag som skicka till dom i går oj ....

Jag öppna det men står bara dom fått lång kö och skickat mig vidare till lund så nu jag i kö där då blir det vänta lite längre än inom 6 månader visste att det ska ta tid men klart man bli besviken jag inte ens fått ett möte med dom men varför ska något gå min väg.

Jag gråter mig till sömns varje natt tårar trillar svårt att sova mår skit.

Men allt detta bär mer sig andra problem pengar, ja det inte allt jag vet men måste ju endå ha pengar.

Men jag kommer ej få pengar från jobbet som det ser, har nu fått en ny handlläggare som ringde mig i dag efter som jag jagat henne, hon behöver ha ett papper i fyllt ska göra det i dag så kan jag skicka det i morgon ska ta med läkarintyget ska även skicka ett till ett annat ställe med får det i morgon,

Men ja detta med pengar dom ska göra en ny bedömimg på FK för nu 100% sjukskriven ganska jobbaig så blir 4 veckor utan pengar om jag har otur så jag får alltså som det ser ut noll kronor vi kommer ej klara det på en lön så det tufft.

Barnen ska ju inte bli lidande ...Dom har teminsavgifter vi har andra utgifter mm vi kan inte ringa banken då dom kommer säga nej med tanke på redan haft lägre betalning hos dom så dom vill ha sina pengar.

Vet ej vart jag ska ta pengar i från jobbigt att gå ha den ångesten vet att jag som boven i det hela så jag känner paniken och ångestn inte kunda arbeta.

Jag vet min man kommer ej bli så glad på mig för jag skriver men skiter i det sanningen.

Hade jag jobbat eller bara varit dom 25% jobbat 75% had jag ju fått pengar men nu är det ovisheten.

Jag känner mej så vilsn och rädd och ont mm önska att det ska ta slut.

Men jag älskar min man så otroligt mycket men jag visar inte det jag vet det men allt annat gör att jag känner orken borta,

Jag vill kunna göra så mycket men han finns där stöttar mig även om jag känner att han inte säger mycket så vet jag att han älskar mig.

Han säger strunta i pengarna vi hittar lösningar bara du blir frisk men inte så lätt jobbigt.

Mina barn ja dom driver mej i mellan åt till vansine men dom kan ju inte förstå varför jag inte kan lika mycket eller så gör dom det men dom vill bara få mej att glömma min smärta. Men jag älskar mina barn

Jag vill inte ha dumma kommentarer eller så detta skriver jag för att känna jag mår lite bättre men ack nej just nu jag ledsen ....

/K